Mina föräldrar lägger sig i barnuppfostran
Följ bebisens utveckling: Ladda ner appen.
7 vanliga misstag vid barnuppfostran
Försöker Ägglossningskalender Cykeln Förberedelser Behandlingar Berättelser från verkligheten Forskning och politik Äldre frågor och svar Gravid Vecka för vecka Beräkna förlossningsdatum Graviditetssymptom Graviditetsbesvär Må bra Kostråd Utveckling och förberedelser Sex och parförhållande Tankar och känslor Tips och råd Väntar jag en pojke eller flicka?
Logga in. Forgot your password? Get help. Bebis Barnuppfostran förr och nu. Barnuppfostran förr och nu. Bebis Utveckling Mental utveckling och uppfostran. Av Bebisvarlden Uppdaterad På och talet ansågs det viktigt att föräldrarna inte skämde bort barnen, inte ens när det handlade om spädbarn. En sträng uppfostran var en bra uppfostran, det skulle vara system och struktur.
Graden av lydnad var det som avgjorde om uppfostran hade lyckats.
Får jag lägga mig en förälders uppfostran? Så säger psykologen
Det lades stor vikt vid att barn uppförde sig ordentligt. Många såg fysisk bestraffning — eller i alla fall hot om fysisk bestraffning — som en naturlig del av barnuppfostran. På talet växte det fram ett frihetsideal som också fick betydelse för synen på barn och barnuppfostran. Med kvinnorörelsen kom också tanken att pojkar och flickor skulle uppfostras på samma sätt. Dagens föräldrar vill gärna att deras barn ska få självförtroende och samtidigt vara sociala och bra på att samarbeta med andra.
Det är få som känner igen sig i den auktoritära föräldrarollen från och talet. Nu talar vi om förhandlingsgenerationen — där barn betraktar det som föräldrarna säger som förslag de kan godta eller förändra med hjälp av förhandlingar. Boken är ett uttryck för att många nu avlägsnar sig lite från en form av uppfostran där barnen ska ha förhandlingsmöjligheter i alla lägen och hellre går i riktning mot en tydlig och konsekvent vägledarroll där föräldrarna samtidigt är känslomässigt närvarande för sina barn.
Auktoritära föräldrar är stränga när det gäller uppförande, använder sig av bestraffning och är inte alltid så bra på att svara på barnets kontaktförsök.
Barnuppfostran förr och nu
Bestämda föräldrar sätter tydliga gränser och ser till att barnen följer dem. De är måna om att föra en dialog med barnen och motivera varför de har satt upp vissa regler. Eftergivna föräldrar är intresserade och engagerade i sina barn. De lägger inte någon större vikt vid att markera gränser och kan ofta ge sig när det blir diskussioner om vad barnet får och inte får göra.
Oengagerade föräldrar är inte så bra på att prata med barnen och lyssna på dem och är heller inte intresserade av att vägleda barnen i vad som är rätt och fel. Självklart är det inte helt klara gränser mellan dessa kategorier, men kanske kan det ändå vara nyttigt att fundera lite över vilken grupp du själv tillhör.
Fyra effektiva metoder för barnuppfostran
Det har visat sig att barn till bestämda föräldrar ofta har fler vänner än barn i de andra kategorierna och dessutom ofta klarar sig bättre i skolan. Mycket tyder på att föräldrar som är bestämda lägger vikt vid en dialog med barnet och motiverar varför de fattar vissa beslut får barn som blir inrestyrda, dvs. Detta innebär att barnen håller sig inom de gränser som föräldrarna har satt upp — även när föräldrarna inte är i närheten.
Förklaringen är antagligen att de har fått en begriplig förklaring till varför saker och ting ska vara på ett visst sätt. Alla har vi något som vi tycker är särskilt viktigt. En del lägger stor vikt vid att barnet ska uppföra sig bra vid matbordet, andra har låg toleransnivå för stim och stoj inomhus eller tycker att det är viktigt att barnet städar upp efter sig.
Föräldrar är olika måna om att uppfostran ska vara konsekvent. Sådana skillnader kan bli ett diskussionsämne i många hem och det är inte alltid så lätt att komma fram till något som båda föräldrarna kan enas om. Det allra bästa är självklart att föräldrarna är överens om vilka regler som gäller och tillämpar dem på samma sätt. Många av reglerna som vi vill att små barn ska förhålla sig till hänger samman med trivseln för hela familjen.
Om barnet är så stökigt kring matbordet att matron helt försvinner för din partner, kan du kanske hjälpa till att vara noga med barnets bordskick, även om det kanske inte är lika viktigt för "mina föräldrar lägger sig i barnuppfostran." Det är förvirrande för barn om vissa saker är förbjudna ena dagen och tillåtna nästa dag, bara för att den ena föräldern inte är hemma.
Här är det en fördel om föräldrarna kan vara generösa mot varandra, så att de kommer fram till en gemensam uppfattning om var gränserna går. Föräldrarnas diskussioner om uppfostran bör föras utom hörhåll för barnen. Om du ser eller hör att din partner gör något som du inte kan ställa upp på är det bäst att vänta med att prata om det tills ni är på tu man hand.
Om barnets föräldrar inte bor tillsammans kan barnet kanske uppleva att det är olika förväntningar och regler hos mamma och pappa.