Svetsa mot eller från
Svetsning innebär att man sammanfogar metall. Sammanfogningen sker med eller utan tillsatsmaterial. Sammanfogningen sker genom en energitillförsel som sker genom lokal uppvärmning till minst grundmaterialets smälttemperatur. Det finns många olika svetsmetoder, vi tänkte här kort beskriva de vanligaste metoderna. TIG-svetsning innebär att man har en beständig elektrod i volfram eller en volframlegering.
TIG-svetsen är nu för tiden en ganska liten maskin med stor effekt. Slangpaketet avslutas med ett handtag som håller i en volframelektrod, handtaget kallas TIG-brännare. Genom att trycke på knappen och hålla elektroden mm ovanför arbetsstycket tänds ljusbågen. Rent tekniskt är det maskinen som skickar ut en högfrekvent tändström som tack vare gasen kan tändas och bilda en ljusbåge.
Saknas högfrekvenständning så tillämpas skraptändning.
Olika svetsmetoder
Tillsatsmaterial tillför man i fogen med sin lediga hand när smältan är av lämplig storlek. Välj tillsatsmaterial som är så likt grundmaterialet som möjligt. Vid TIG-svetsning förbrukas inte elektroden, utan enbart grundmaterialet och eventuella tillsatser smälter. Elektroden smälter inte, då den kyls ner, ofta av vatten, så att den behåller en temperatur under smältpunkten.
För att skydda svetsfogen tillförs en skyddsgas. Ofta ren Argon.
Migsvets – så fungerar den
TIG-svetsning kan utföras med lik- eller växelström. Ja, det är det! Tungsten är en volframhaltig mineral och var tidigare det svenska namnet för grundämnet volfram. Volfram är den metall som har den högsta smältpunkten, därav perfekt att använda "svetsa mot eller från" elektroder vid svetsning. Det är den vanligaste svetsmetoden när det kommer till t. Strömkälla och matarverk är antingen hopbyggd i en enhet eller separerade från varandra.
Utöver det har man en gasflaska med skyddsgas. För att skydda den bildande svetsfogen tillförs en skyddsgas. Vid MIG-svetsning använder man en inert gas t. Vid MAG-svetsning använder man en aktiv gas som t. Det finns olika gaser till olika ändamål. Svetselektroder används och förbrukas under svetsning. Det är när elektroden smälter som metallen från elektroden överförs till svetsfogen.
Det sker på två olika sätt. Det är en driftsäker metod då den inte är känslig för väder eller vind och den klarar lättare rostbildning.
Till den här svetsen behöver man inte någon gas vilket gör att den är lättare att ta med sig. Vid svetsning används belagda elektroder också kallade pinnar.
TIG-svets – så fungerar den
De bildar ett skyddande skikt vid svetsningen. Pinnarna är belagda med flussmedel som bildar en tillfällig gas vilket skyddar smältan från den omgivna luften. Efter svetsning bildas ett hårt skal av slagg som behöver avlägsnas. Pinnen placeras i en elektrodhållare och sedan ställer man in Ampere på maskinen. Det finns många elektroder att välja mellan. Gassvets påminner om TIG-svetsning men är en äldre variant där man använder sig av en brinnande låga av gas och ingen el.
Så man har två gastuber till en gassvets. Samma gaser används också vid hårdlödning och vid lödning använder man lod som innehåller flussmedel. Vid gassvetsning upphettas fogen till smältpunkten med en låga och metall tillförs smältan och fogen fylls. Gas används främst vid skärbränning och lödning. Olika svetsmetoder Svetsning innebär att man sammanfogar metall.