Varför många kvarn på öland
De allra flesta av dagens öländska kvarnar är stubbkvarnar från slutet av talet eller början av talet. Beteckningen stubbkvarn förklaras av att kvarnhuset vilar på en stor stubbe. När vingarna inför malning skall vändas mot vinden vrids hela kvarnhuset omkring den fasta stubben. Modellen är mycket ålderdomlig och väderkvarnar med motsvarande konstruktion har förekommit i Sverige från tiden omkring år Första gången en öländsk kvarn nämns i text är år Hur gammal den äldsta av dagens bevarade kvarnar är vet vi inte.
Troligen finns det kvarnar som i alla fall har vissa delar som bevarats från talet eller tidigare. På Borgholms stadsmuseum finns en tillvaratagen hjärtstock med årtalet inristat.
Kultur och historia / öländska kvarnar - Öland
Den första inventeringen av Ölands kvarnar gjordes av en statlig kvarnkommission Kommissionen kom fram till att det sammanlagt fanns väderkvarnar och vattendrivna så kallade skvaltkvarnar. Vi kan förut-sätta att alla väderkvarnar vid denna tid var stubbkvarnar. Bristen på större åar och den ojämna tillgången till vatten i mindre bäckar gjorde att skvaltkvarnen med tiden helt konkurrerades ut av väderkvarnen.
Efter talets mitt minskade skvaltorna snabbt i antal och idag finns ingen bevarad. Under talet mer än fyrdubblades antalet väderkvarnar. Från till steg siffran från till Störst var ökningen från mitten av talet, under samma period som skvaltkvarnarna successivt försvann. En av de främsta förklaringarna till ökningen var att en kunglig förordning år lättade på de förbud mot avverkning av skog som funnits ända sedan den kungliga djurgårdsinrättningens bestämmelser utfärdades omkring Från fick ölänningarna möjlighet att använda vissa ekar för byggnadsändamål, efter godkännande av kronans skogvaktare.
De öländska kvarnarnas historia
De lokala skogvaktarna var mer frikostiga än myndigheterna avsett. Han menade att varje bonde med någorlunda förmögenhet byggt sig en egen kvarn. Villkoren för Ölands bönder förbättrades under talets första decennier. Djurgårdsinrättningen upphävdes Efter utmarksdelningar och övertog byarna äganderätten till utmarkerna från Kronan. Också enskiftesreformen från och reformen om laga skifte från bidrog till den positiva utvecklingen.
Antalet kvarnar fortsatte att öka, om än i mindre takt än tidigare. I ett kungligt brev från fanns bestämmelser som syftade till att motverka byggandet av fler kvarnar på ön. Från till ökade antalet väderkvarnar bara från till Vid sidan av det kungliga brevets bestämmelser kan avmattningen också ha berott på att behovet i stort sett redan var uppfyllt.
Sandviks Kvarn - Öland
Även om byggandet av väderkvarnar hade minskat något i intensitet fortsatte antalet öka fram till omkringdå man tror att maximisiffran uppnåddes. Uppgiften att det fanns kvarnar år kommer från den öländske prästen Abraham Ahlqvists bok Ölands Historia och Beskrifning. Enligt Ahlqvist stod kvarnarna allra tätast i Vickleby socken, där det fanns 77 stycken.
De många kvarnarna i Vickleby kommenterades av en annan öländsk präst, Nils Isak Löfgren. Han berättade att traktens ekskog gått åt till att bygga kvarnar. Blott vid Weckleby och Carlevi byar räknar man omkr.
Väderkvarnen "Kvarnkungen", Skandinaviens största stubbkvarn.
Omkring sekelskiftet minskade antalet väder-kvarnar drastiskt på Öland. Inledningsvis revs flest kvarnar på den södra och mellersta delen av ön, där moderniseringen av jordbruket gick snabbast. De små stubbkvarnarna slogs ut av nya tekniskt överlägsna kvarnar — först de stora holländarkvarnarna, sedan ångkvarnar och kvarnar drivna av råolja. Så småningom kom även eldrivna kvarnar och kvarnar som kunde kopplas till gårdens traktor.
Längst upp på norra Öland gick minskningen av antalet väderkvarnar inte lika fort. Där till och med ökade siffran fortfarande något vid sekelskiftetoch så sent som omkring lär det ha byggts någon enstaka kvarn i Föra socken. Sett över hela ön sjönk dock siffran snabbt. När Bertil Palm lät räkna Ölands alla väderkvarnar fanns det kvar. Leave a comment or send an inquiry.