Hur många insjuknar i typ 1 varje år
Antalet insjuknade barn i typ 1-diabetes, upp till 17 år, har generellt stigit de senaste åren. År insjuknade Den största förklaringen till de stigande siffrorna är befolkningstillväxten. Om man i stället mäter antal insjuknade per invånare blir det inte fullt lika dramatiska siffror. Men även med hänsyn tagen till befolkningstillväxt ser det ut som något fler barn insjuknar varje år.
Även om man tar hänsyn till befolkningsökningen ökar insjuknandet i Sverige. Grafen visar antal insjuknade barn per, 0—17 år, invånare. Men vi kan inte uttala oss om vad det kan bero på, för det vet vi inte, säger Karin Åkesson, ordförande för expertgruppen Barndiabetesvården, Nationella Diabetesregistret och också styrelseledamot i Barndiabetesfondens Riksförening.
Vi har sett tidigare att, om det är en hög incidens ett visst år, kan det ge en lägre incidens året därpå.
Fler barn insjuknar i typ 1-diabetes
Huruvida coronapandemin kan ha något med uppgången att göra, kan kanske framtida forskning svara på, säger Karin Åkesson. Det finns ett antal artiklar publicerade om hur pandemin kan ha påverkat insjuknande i diabetes, men det är svårt att påvisa några direkta orsakssamband. Karin Åkesson påpekar att siffror från visar att det är en något högre andel barn som diagnostiseras med typ 1-diabetes som har ketoacidos, syraförgiftning.
Alla barn, 0—17 år, har andelen ytterligare ökat något mot tidigare år, tydligast hos de yngsta barnen, 0—2 år, där nästan hälften har ketoacidos vid insjuknande. Tydligast är det här bland de yngsta barnen. Även siffror för tyder på att det är ett högre antal barn som har ketoacidos vid diagnos. Detta är en viktig information, framför allt för vården, menar Karin Åkesson.
Ketoacidos är en allvarlig komplikation.
Dystra siffror om diabetes i världen
För målet är att ingen som kommer till vården med nydebuterad typ 1-diabetes ska ha utvecklat ketoacidos. Det är viktigt att kunna tolka symtomen tidigare. Allra tydligast är det bland de yngsta barnen, 0 till 2 år, där nästan hälften utvecklade ketoacidos. För föräldrar kan det vara väldigt svårt att känna igen tecken på typ 1-diabetes. Att blöjan plötsligt blir tyngre, att man noterar att man behöver gå upp flera gånger på natten och byta blöja.
Prevalens och incidens av diabetes
Dålig viktuppgång kan också vara ett sådant tecken. Men det är också därför vi måste informera barnhälsovården lite bättre, för det är förhållandevis lätt att göra en glukoskontroll inom vården, så man kan vara frikostig med det när barn söker för ospecifika symptom. Könsskillnaderna vid typ 1-diabetes verkar bestå. Fler pojkar än flickor drabbas av typ 1-diabetes.
År insjuknade pojkar och flickor. En nyhet i årets rapport är att man tittar närmare på en grupp man kallar "unga med diabetes", vilket innebär personer mellan 15 och 30 år. I rapporten uttalar sig läkarna Frida Sundberg och Eva Toft, som menar att detta är ett resultat av en ojämlik regionalvård. Rimligtvis borde personerna i de olika delarna av landet vara lika lätt- eller svårbehandlade.
Om man då når olika resultat, då borde det vara vården som är skillnaden, säger Frida Sundberg. Under sena tonåren ökar medel-HbA1c tämligen mycket, för att ligga fortsatt högt de närmaste åren.
Typ 1-diabetes i Sverige
Grafen visar medel-HbA1c i olika åldrar Läkarna pekar på att det finns flera utmaningar i vården av unga med diabetes. En är att unga med typ 1-diabetes flyttas från barnklinik till vuxenklinik, oftast när de är 18 år. En större utmaning är själva vuxenblivandet, som för personerna med diabetes, förutom allt annat, innebär att de ska lära sig att sköta sin väldigt omfattande egenvård självständigt.
Om man ser på rapportens siffror avseende medelglukos så ser det generellt ljust ut, menar Karin Åkesson. Det finns inga andra länder som har så goda resultat. På tio års sikt har en dramatisk sänkning av HbA1c skett. Jag tycker det här visar att alla barn och ungdomar med diabetes, deras föräldrar, skolan och vården gör en fantastisk insats.
Det ligger ett jättearbete bakom detta varje dag, förstås. En god glukoskontroll är en investering för framtiden, menar Karin Åkesson. Inte minst visar det sig i färre komplikationer som vuxen.