Populärvetenskaplig publikation
Hur skriver man populärt om naturvetenskap? På denna sida ska jag försöka förklara tankarna bakom hur jag arbetar, och beskriva hur jag gör. Populärvetenskap är att berätta för dem som inte är i facket om vetenskapens substans: Dvs om de frågor man söker svar på, de metoder man använder, den bild som växer fram och de konsekvenser forskningsresultaten kan få.
Populärvetenskaplig presentation
För att det ska vara populärvetenskap måste det vara begripligt för dem utanför ämnet. Och vill man att de ska läsa måste det dessutom vara intresseväckande skrivet. Man måste ibland förenkla. Men man får inte förenkla över gränsen till det felaktiga.
'+UBGuideName+'
I vissa fall kan det hela vara så komplicerat att det inte går att skriva något som samtidigt är meningsfullt och begripligt på det format som står till förfogande. Ibland kan det lösas genom att man väljer ut en liten tårtbit, och berättar om den. Men populärvetenskaplig publikation går inte det heller. Kåserier i lätt ton kring vetenskap kan därför vara både meningsfulla och viktiga, men de faller utanför vad jag här menar med populärvetenskap.
Gränsdragningen mellan vetenskaplig text — pedagogisk text — populärvetenskap är flytande. Bra texter i varje genre överskrider dessa gränser.
Om populärvetenskapligt skrivande
Dåliga texter håller sig inom dem:. En populärvetenskaplig författare möter samma utmaningar som alla andra som slåss om människors begränsade tid att lyssna och läsa:. Misslyckas man med någon av dessa saker övergår läsaren snabbt till att göra något annat. Man måste därför vara omsorgsfull då man strukturerar sitt material, och se till att klä det i en tilltalande språklig dräkt.
För att man ska lyckas med populärvetenskaplig publikation bör arbetet gå genom en rad olika steg som naturligtvis ofta flyter in i varandra. Här beskriver jag dessa steg i en ordning som passar mig. Vi börjar med att:. För att lyckas med att skriva populärvetenskap måste man först och främst göra klart för sig vilken målgruppen är. Det kan beroende på situation vara en gymnasielärare jag känner, min mamma, min son eller en god vän.
Skriva populärvetenskapligt: Medarbetarwebben - Lu
Men det är alltid en person, och den personen representerar den grundläggande målgruppen, och hennes intressen kompromissar jag i teorin aldrig med. Ibland kan jag också tänka mig en andra person som sekundär målgrupp, och anpassar mig så att framställningen ska ta viss hänsyn även till honom. Men bara så länge det kan ske utan att kompromissa med den grundläggande målgruppens intressen.
När man populärvetenskaplig publikation vet vilken målgruppen är och vilket format man har antal minuter för föredrag, antal ord för artikel, antal sidor för bok måste man välja vilken del av allt spännande stoff man ska berätta om. Jag brukar då välja ut en del av det tänkbara stoffet som formar vad jag kallar en avslutad, avrundad berättelse.
Jag försöker alltså bryta ut en sådan berättelse ur materialet. Och rensa bort allt som inte behövs för att berätta den. Om formatet är tillräckligt stort "populärvetenskaplig publikation" exempel en bok, en halvdag eller en föreläsningsserie kan man naturligtvis ta flera olika berättelser. Men då är det viktigt att det finns balans mellan dem: Deras längd bör vara av samma storleksordning, de bör inte vara för lika, och det bör finnas en röd tråd mellan dem.
Allra bäst är om de tillsammans formar en större berättelse, vars helhet är större "populärvetenskaplig publikation" summan av dess delar. Många komplicerade och abstrakta sammanhang blir lättare att greppa om man kan likna dem med något som är bekant för läsarna. Om man hittar en bra metafor liknelse ska man därför använda den. Ofta kan man då strukturera en stor del av framställningen runt denna metafor, och därför är det bra om man identifierar eller kommer på denna tidigt under arbetet.
Dåliga metaforer leder dock tankarna fel och förvirrar. Ingen metafor är alltid bättre än en dålig! När man bestämt sig för vad man ska berätta är det dags att disponera själva grundframställningen. Detta steg bör ägnas stor omsorg. Ty många komplicerade sammanhang är rätt enkla att förstå om man bara får de olika delarna i rätt ordning.
Jag har en bild av kunskap om komplicerade sammanhang som torn av klossar, där olika bitar av kunskap bygger på varandra. Nyckeln till att kunna förklara är att servera läsaren dessa klossar i just den ordning som tornet ska byggas på, med den nedersta biten först. När jag ska skriva en populärvetenskaplig eller pedagogisk text börjar jag därför med att fundera över läsaren och vilka förkunskaper hon kan behöva för att förstå resonemanget.