I den rådande ideologin
Originalets titel: "Sociologie de Marx" Publicerat: i Paris Ffg på svenska Begreppet ideologi är ett av de mest originella och omfattande som Marx infört.
Marx sociologi
Det är också ett av de svårtillgängligaste och dunklaste, fastän det blivit allmänt vedertaget. För att fatta detta begrepp börjar vi med några inledande betraktelser. A: Det är bekant att termen "ideologi" kommer från en filosofisk skola empiristisk och sensualistisk, med en dragning åt materialismen som hade inflytande och betydelse i Frankrike i slutet av talet och början av talet.
Enligt filosoferna i denna skola Destutt de Tracy finns det en vetenskap om idéerna, det vill säga om de abstrakta begreppen, som studerar deras uppkomst och kan rekonstruera den helt med utgångspunkt från förnimmelserna Condillac. Denna vetenskap om idéerna kallas ideologi och de filosofer som bekänner sig i den rådande ideologin läran kallar sig själva ideologer.
Marx har förvandlat uttryckets innebörd eller, riktigare, tillsammans med Engels stadfäst en förvandling som pågått alltsedan "ideologernas" skola upphört. Ordet blev pejorativt. Det betecknar inte längre bara en förklarande teori, utan själva den sak som skall förklaras.
Den sak som skall förklaras får ett helt annat omfång. Enligt de franska filosoferna inskränkte sig ideologin till att genom en kausal psykologi förklara de individuella föreställningarna.
Att älska honom för den han är: Maktens mikrosociologi
Enligt Marx och Engels blir studieobjektet helheten av de föreställningar som karakteriserar en epok och ett samhälle. Ett exempel är den tyska ideologin. Termens första innebörd försvinner inte. Marx vill framlägga en teori om de allmänna, det vill säga de samhälleliga föreställningarna. Han ger elementen till en förklaring om uppkomsten av ideologiernavilka han bestämmer och förbinder med deras historiska och sociologiska förutsättningar.
B: Om man i en framställning av ett begrepp inför termer som "ogenomskinlighet" och "genomskinlighet" i ett samhälle blir man kanske beskylld för att ersätta de vetenskapliga definitionerna med bilder. Men dessa "bilder" finns hos Marx och de har för honom och i hans tänkande en vetenskaplig räckvidd.
Tillfällighetsskrivande
De är element i medvetandet. Genomskinlighet betyder närvaro présence och skiljer sig från föreställningen ända därhän att den blir dess motsats. Förnöjsam som han i grunden är har han i den rådande ideologin olikartade behov att tillfredsställa och måste därför förrätta nyttiga arbeten av olika slag, göra verktyg, fabricera möbler, tämja lamadjur, fiska, jaga, o. Om bön och dylikt tala vi icke här, då vår Robinson däri finner ett nöje och betraktar dylik sysselsättning som vila Alla förhållanden mellan Robinson och de ting, som bilda hans självskapade rikedom äro här så enkla och genomskinliga Låt oss nu förflytta oss från Robinsons ljusa ö till den mörka europeiska medeltiden Men just emedan personligt beroendeförhållande är den givna samhälleliga grundvalen [1] framträda de samhälleliga förhållandena som relationer mellan personer.
Därför behöva arbeten och produkter icke antaga någon från deras realitet avskild fantastisk gestalt. De ingå som naturaltjänster och naturalprestationer i den samhälleliga hushållningen. Arbetets naturalform, dess speciella egenskap, icke som på varuproduktionens område dess allmänna, är här dess omedelbara samhälleliga form Låt oss slutligen, för omväxlings i den rådande ideologin, föreställa oss en association av fria människor, som arbeta med gemensamma produktionsmedel och medvetet förbruka sina många individuella arbetskrafter såsom en samhällelig arbetskraft Människornas samhälleliga förhållanden förbliva här genomskinligt enkla i produktionen såväl som i distributionen Egentliga handelsfolk existera blott i den gamla världens intermundier, såsom Epikurs gudar eller som judarna i det polska samhällets porer.
Dessa gamla samhälleliga produktionsmekanismer äro oändligt enklare och genomskinligare än den borgerliga, men de vila antingen på bristande utveckling hos den individuella människan, som icke ännu slitit av det naturliga artsammanhangets navelsträng, eller på direkta maktförhållanden i despotismens och slaveriets form Den samhälleliga livsprocessen, d. Enligt Marx är således det sociala medvetandet som uppstår ur praxis dess trogna återspegling endast i klart bestämda situationer: när praxis själv inte höljer sig i dimslöjor och förbindelserna mellan de mänskliga varelserna förblir direkta, utan "ogenomskinliga" mellanled.
Den sociala praxis i givna samhällsstrukturer och produktionssätt producerar föreställningar. Dessa föreställningar ökar eller minskar bristen på genomskinlighet i ett samhälle. De belyser eller mörklägger detta samhälle. Ibland ställer de samhället i en falsk belysning och ibland sänker de samhället i skugga och mörker i namn av en doktrin som är ännu dunklare än den verklighet ur vilken det uppstått.
Den sociala verkligheten, det vill säga människorna och de mänskliga grupperna i deras växelverkan, producerar sken som är något annat och mer än grundlösa illusioner. Dessa sken är det sätt på vilket den mänskliga verksamheten framträder i den helhet som de vid ett givet tillfälle utgör: medvetandets modaliteter. De har därför mycket mera konsistens, om inte sammanhang, än enkla illusioner eller vulgära lögner.
Skenen har en realitet och realiteten inbegriper sken. Särskilt varuproduktionen omger sig med dimslöjor.