Galna ko sjukan
BSE bovin spongiform encefalopati eller galna kosjukan är en långsamt framåtskridande sjukdom hos nötkreatur som orsakas av ett förändrat prionprotein. BSE hör "galna ko sjukan" TSE-sjukdomarna transmissibel spongiform encefalopatitill vilka hör även bland annat scrapie hos får och getter och TME transmissibel mink encefalopati hos minkar. Under toppåren för BSE-sjukdomsprevalensen har sjukdomen troligen överförts till människor via mat och orsakat vCJD en variant av Creutzfeld-Jacobs sjukdom.
Största delen av fallen har konstaterats i Storbritannien där prevalensen för BSE var synnerligen hög i början av talet. Fast det inte direkt går att påvisa något samband mellan vCJD och BSE hos nötkreatur anses det sannolikt att smittkällan är gemensam. Sjukdomen orsakas av ett smittsamt felveckat protein PrPScsom bildas av cellens normala prion eller dess förstadium.
När sjukdomen framskrider samlas det särskilt i hjärnan och ryggmärgen där det bildar priontrådar och plack. När PrPSc så småningom anhopas förhindras nervcellernas normala funktion. BSE orsakar i huvudsak symtom från centrala nervsystemet hos nötkreatur, och vanligtvis upptäcker kreatursägaren att djurets beteende förändrats. Djuret är rädd, nervöst och aggressivt, det har balanssvårigheter och svårigheter att koordinera bakbenen och reagerar kraftigt på ljud och beröring.
Ofta kan tydliga darrningar iakttas.
Galna ko-sjukan
Trots god aptit magrar djuret och mjölkproduktionen minskar. Symtomen kan variera från en dag till en annan och om djuret blir irriterat och stressat förvärras de. Symtomen uppträder vanligtvis hos 4—5 år gamla och äldre djur, de yngsta djur som insjuknat har varit 2 år. Sjukdomen har lång inkubationstid 2—18 åroch sedan sjukdomen brutit ut tilltar symtomen från centrala nervsystemet tills döden inträder.
Även andra sjukdomar kan orsaka liknande symtom, så sjukdomen galna ko sjukan inte diagnostiseras enbart baserat på djurets symtom. Diagnosen ställs med hjälp av TSE-test som identifierar prion i det döda nötkreaturets hjärnvävnad. BSE-test för levande nötkreatur har utvecklats men står ännu inte att få.
BSE eller galna ko-sjukan
Den omfattande BSE-epidemin i Storbritannien och delar av övriga Europa på talet berodde på att animaliskt material som innehåller centrala nervsystemet återvunnits och använts i foder för nötkreatur. Djuren smittades av BSE via kontaminerat foder. BSE-smitta har påvisats i nötkreaturs hjärna, ryggmärg, näthinna, tarmar, delar av nervvävnaden och benmärgen. Det är osäkert hurudvida BSE smittar från modern galna ko sjukan avkomman och den eventuella mekanismen är inte känd.
Smitta mellan nötkreatur via direkt kontakt har inte kunnat påvisas. Enligt dagens uppfattning har kött och mjölk ingen betydelse för överföring av smitta från djur till människor. Centrala nervsystemet och annat potentiellt så kallad riskmaterial som innehåller BSE-prion från nötkreatur förstörs och används inte inom livsmedels- eller foderproduktionen i EU. Prioner klarar väl flertalet kemiska behandlingar, ultraviolettstrålning och upphettning, som förstör vanliga mikrober.
Prioner förstörs genom autoklavering vid 3 bars tryck i — °C minst 20 minuter. Denna behandling krävs bland annat av anläggningar som hanterar djuravfall. Om veterinären, djurets ägare eller någon annan person som genom arbete eller hobby är i kontakt med djur misstänker BSE, ska hen anmäla detta galna ko sjukan den officiella veterinären så snart som möjligt.
Den officiella veterinären gör en kontroll på djurhållningsplatsen och ger förhållningsregler. För att infektionen inte ska spridas till andra djurhållningsplatser, bestämmer länsveterinären om restriktioner för förflyttning av djuren och andra nödvändiga åtgärder.
BSE eller galna ko-sjukan - Livsmedelsverket
När sjukdomen konstateras utreds samtidigt varifrån den kan ha kommit till djurhållningsplatsen, och till vilka andra ställen den redan kan ha spridits. I sammanhanget kan även andra djurhållningsplatser inspekteras. Livsmedelsverket fattar utifrån bestämmelserna beslut om nödvändiga åtgärder. Eftersom TSE-sjukdomar kan spridas med foder övervakas deras produktion i alla led i kedjan.
Syftet med kontrollåtgärderna är att förhindra att djur exponeras för TSE-smitta via foder samt att skydda konsumenten mot smitta via livsmedel.
Frågor och svar om galna ko-sjukan - SVT Nyheter
Mer information om tillsyn av foder finns på vår webbplats. Ett aktivt uppföljningsprogram för att bekämpa BSE inleddes då Europeiska kommissionen antog en förordning om saken år I Finland testades till en början endast över 24 månader gamla avlivade, nödslaktade eller symptombärande nötkreatur och ett sampel av över 24 månader gamla självdöda nötkreatur och över 30 månader gamla slaktnöt.
BSE-testning av alla över 30 månader gamla slaktnöt inleddes i decemberdå det hittills enda BSE-fallet i Finland konstaterades. I början av år steg den nedre åldersgränsen för alla nötkreatur som skall testas galna ko sjukan 48 månader. I juni beviljade EU på grund av den låga risken för BSE Finland och 24 andra medlemsstater en möjlighet att höja den nedre åldersgränsen för BSE-undersökningar av friska djur från 48 månader galna ko sjukan 72 månader.
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet EFSA gav i oktober ett yttrande, enligt vilket det vid uppföljning av förekomsten av BSE inom Europeiska unionens område räcker att självdöda, avlivade och sjukslaktade eller nödslaktade nötkreatur testas. Utgående från det antog Europeiska kommissionen ett genomförandebeslut som ger medlemsstaterna en möjlighet att avstå från BSE-testning av nötkreatur som slaktats friska.
Konsumenternas hälsa tryggas genom att man i samband med slakten avlägsnar de delar, i vilka orsakaren till BSE kunde förekomma, om djuret vore smittat skallen, kotpelaren och tarmarna, det så kallad TSE-riskmaterialet.