Vilka brottspåföljder finns det
Kategorier: Straffrätt och brottmål. Ett viktigt område inom straffrätten är det som bland jurister kallas påföljdsläran. Den innehåller alla de olika regler som bestämmer vilket straff man ska få om man har begått ett brott. Och det är minst sagt många olika regler att förhålla sig till. Därför blir denna bloggen endast en översiktlig beskrivning över de olika påföljder som står till buds för domstolen.
Huvudregeln i svensk rätt är att fängelse ska väljas i sista hand om det inte finns några andra alternativ. Det står att läsa i 30 kap.
Vad finns det för olika brottspåföljder?
Vid val av påföljd skall rätten fästa särskilt avseende vid omständigheter som talar för en lindrigare påföljd än fängelse. Därvid skall rätten beakta sådana omständigheter som anges i 29 kap. Som skäl för fängelse får rätten, utöver brottslighetens straffvärde och art, beakta att den tilltalade tidigare gjort sig skyldig till brott. I andra stycket i nämnd paragraf anges skälen som domstolen får beakta när den överväger vilken påföljd den ska välja och då särskilt om fängelse ska dömas ut eller inte.
Brott och straff
Det är tre saker som rätten kan laborera med: 1 straffvärde 2 brottslighetens art 3 tidigare brottslighet. Vad det gäller straffvärdesom även det är ett stort ämne att utforska, är huvudregeln att påföljden ska bli fängelse om straffvärdet är högre än ett år. För att bedöma straffvärdet i ett enskilt fall tar domstolen utgångspunkt i brottets straffsats.
Straffsatsen anges särskilt för varje enskilt brott. För exempelvis mord är straffsatsen på viss tid, lägst tio och högst arton år, eller, om omständigheterna är försvårande, på livstid. Det lägsta straffvärdet för mord är alltså tio år. Detta är dock en förenkling eftersom domstolen därefter kan höja eller sänka straffvärdet genom att ta hänsyn till bestämmelserna i 29 kap. Och det är i slutändan straffmätningsvärdet, eller det justerade straffvärdet, som ska ligga till grund för bedömningen om fängelse ska väljas med hänsyn till brottets straffvärde.
Det är som sagt, en förhållandevis komplicerad disciplin. Sedan kan rätten beakta brottslighetens art eller som man också säger, om det rör sig om ett artbrott eller inte. Vad som är och inte ett artbrott får man läsa sig till i förarbeten och högsta domstolens praxis. Typiska artbrott är grovt rattfylleri, mened, bokföringsbrott och misshandel.
Den sista aspekten som domstolen får beakta är tidigare brottslighet. Vid denna bedömning tittar domstolen på vilken omfattning den tidigare brottsligheten haft, vilken tid som förflutit mellan brotten samt om den tidigare och den nya brottsligheten är likartade eller brottsligheten i båda vilka brottspåföljder finn det är särskilt allvarlig.
Brottslighet som är äldre än fyra år brukar man i princip alltid bortse från. Om så rätten efter att ha tittat på dessa kriterier kommer fram vilka brottspåföljder finn det att straffet bör bli fängelse, finns det ändå ytterligare alternativ att ta till för att undvika att så blir fallet. Rätten kan i stället för fängelse kombinera en lindrigare påföljd, såsom villkorlig dom eller skyddstillsyn mer om detta nedanmed en föreskrift om samhällstjänst.
Ett straffvärde kan då omvandlas från fängelsemånader till ett visst antal timmar samhällstjänst. Dessa kombinationspåföljder används flitigt av domstolarna och på så vis kan man undvika ett fängelsestraff. Den stora fördelen med detta är att den dömde inte utsätts för den negativa påverkan som fängelsemiljön innebär. Det framförs ofta av företrädare för den närliggande vetenskapen kriminologi att de sociala aspekterna dvs andra som dömts för brott av en fängelsevistelse leder till att den dömde blir mer benägen till att återfalla i brottslighet än vad som annars vore fallet.
Den klassiska förstagångspåföljden för mindre allvarlig brottslighet är villkorlig dom eller villkorlig dom förenad med samhällstjänst. Enligt 30 kap. Vid val av påföljd skall rätten som skäl för villkorlig dom beakta om det saknas särskild anledning att befara att den tilltalade kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet.
Straff och påföljder
Innebörden av en villkorlig dom är att den dömde under en tid om två år från att domen vunnit laga kraft dvs. Om den dömde inte sköter sig kan en rad påföljder göras gällande mot honom. Dessa kan du läsa mer om i 27 kap. Den ofta förekommande andragångspåföljden för mindre allvarlig brottslighet är skyddstillsyn eller skyddstillsyn tillsammans med samhällstjänst.
Vilka straff finns det i Sverige?
Vid val av påföljd skall rätten som skäl för skyddstillsyn beakta om det finns anledning att anta att denna påföljd kan bidra till att den tilltalade avhåller sig från fortsatt brottslighet. Man brukar säga att det krävs någon form av övervakningsbehov för att domstolen ska kunna döma till skyddstillsyn. Det är emellertid en sanning med modifikation eftersom underrätter ibland dömer till skyddstillsyn utan att direkt ta ställning till om det finns ett behov av övervakning för att den dömde ska avhålla sig från brott.
Jag skulle vilja säga att påföljden ofta ses och även används som en skarpare tillrättavisning vid fortsatt brottslighet när den dömda sedan tidigare har fått en villkorlig dom.