Förort på arabiska
Förortssvenska även multietniskt ungdomsspråk [ 1 ]Rinkebysvenska [ 2 ]blattesvenskan [ 3 ]Rosengårdssvenska [ 4 ]miljonsvenska [ 5 ]ortensvenska [ 6 ] är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa "förort på arabiska" invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer som till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö. Förortssvenska förekommer hos förort på arabiska både med och utan invandrarbakgrund.
Som det gamla södersnacket är den en inbäddad arbetarsociolekt med infödda talare i vuxen ålder. Även den lättaste "klangen av förorten" kan vara stigmatiserande i vissa sammanhang, vilket gör att talarna ofta byter över till ett normativt "standardsvenskt" uttal i mer formella situationer. Samtidigt finns det ingen gängse vetenskaplig definition av var en sociolekt slutar och en dialekt börjar, vilket gör begreppet "sociolekt" kontroversiell i sig.
Termen CUV uppfanns av professor Ben Rampton vid King's College London[ 13 ] och definieras som ett europaspecifikt och senmodernt språkligt fenomen med följande tre egenskaper:. Många andra europeiska storstäder har framväxande sociolekter som talas av den andra generationens invandraredvs infödda invånare från invandrartäta arbetarområden: Berlin [ 14 ] " Kiezdeutsch "Köpenhamn [ 15 ] " perkerdansk "London [ 16 ] " Multicultural London English "Oslo [ 17 ] " kebabnorsk "Paris [ 18 ] " Verlan " och Rotterdam [ 19 ] " straattaal ".
Utländska slangord har dykt upp i det svenska språket i århundraden.
Översättning av text
Därför är ord som "shoo" eller "guzz" inte så anmärkningsvärda. Relationen mellan stratifierad variation klass, etnicitet, kön, mm och historiska språkförändringar är först och främst en fråga om fonetik Labov, Dess fonetiska innovationer och naturligtvis erkännandet som den allra första CUV [ 12 ] [ 13 ] gör den kulturmärkt och värdefull för det internationella språkforskarsamhället.
Talet karakteriseras ibland som "stötigt" eller staccatoartatvilket beror på "förort på arabiska" minimerad vokaldurationskontrast mellan två på varandra följande stavelser [ 21 ]. Detta kan möjligtvis bero på ett alternativt intonationsmönster, [ 21 ] eftersom det inte finns bevis för en kategorisk förlängning av fonologiskt korta vokaler eller en kategorisk förkortning av fonologiskt långa vokaler.
Det finns även vissa syntaktiska skillnader, som till exempel att rak ordföljd kan användas efter inledande bisatser, istället för omvänd ordföljdsom är bruklig i standardsvenskan. Ett exempel på detta är "igår jag gick", men denna form för syntaktisk variation förekommer sporadiskt. I trettonde upplagan av Svenska Akademiens ordlista finns upptagna två ord som uppstått i förortssvenskan: keff 'dålig' och guzz 'tjej'.
Som är vanligt för stigmatiserade talstilar, finns det ingen fast term för denna sociolekt.
Text translation
I vardagen tänker de flesta på slangord "shoo" och "guzz"men för språkvetare är det de fonetiska särdrag som gör den till en sociolekt. Den brukar kallas för ortenspråk eller blattesvenska i själva förorterna, men neutrala termer som används av språkvetare är multietnolekt [ 27 ] eller etnolingvistisk repertoar. Innehåll flytta till sidofältet dölj. Artikel Diskussion.
Läs Redigera Redigera wikitext Visa historik. Verktyg Verktyg. På andra projekt.
Översättningsverktyg Svenska–Arabiska: Cambridge
Rinkeby nämns som en källa till många förortssvenska ord Förortssvenska även multietniskt ungdomsspråk [ 1 ]Rinkebysvenska [ 2 ]blattesvenskan [ 3 ]Rosengårdssvenska [ 4 ]miljonsvenska [ 5 ]ortensvenska [ 6 ] är en sammanfattande benämning på sociolekter som talas i vissa svenska invandrartäta områden, särskilt i eller utanför större städer som till exempel Stockholm, Göteborg och Malmö.
Termen CUV uppfanns av professor Ben Rampton vid King's College London[ 13 ] och definieras som ett europaspecifikt och senmodernt språkligt fenomen med följande tre egenskaper: förort på arabiska i multietniska storstadsområden präglade av invandring och klassklyftoråtskilt från tätortens invandrarspråk och traditionella sociolekter och känt bortom sitt ursprungsområde och representerat i medierna och inom popkulturen [ 13 ] Kännetecken [ redigera redigera wikitext ].
Fonetisk variation [ redigera redigera wikitext ]. Syntaktisk variation [ redigera redigera wikitext ]. Slangord och -uttryck [ redigera redigera wikitext ].
Benämningen [ redigera redigera wikitext ]. Representationer inom populärlitteraturen [ redigera redigera wikitext ].
Översättningsverktyg Svenska–Arabiska
Se även [ redigera redigera wikitext ]. Källor [ redigera redigera wikitext ]. Läst 5 mars Läst 14 augusti Läst 4 januari Läst 18 december Studies in second language acquisition 34 2 : sid. Suburban Swedish Maturing - Examining variation and perceptions among adult speakers of Swedish contemporary urban vernacular. Master uppsats, Stockholms universitet.
Svenskans beskrivning, Linköping: Linköping University Press. Arkiverad från originalet den 25 oktober