Jobba med läs och skriv förskolan

Det finns en stor potential i förskolans pedagogiska arbete med läsning. Genom ett medvetet och planerat arbete kan förskolan påverka barns förhållningssätt till text och intresse för språkets uttrycksmöjligheter. Den här artikeln presenterar resultat av forskning. Texten är framtagen vid ett universitet eller högskola på uppdrag av Skolverket. Läs om hur vi sammanställer och sprider kunskap om resultat av forskning.

I en stimulerande läsmiljö kan också flerspråkiga barn uppmuntras till att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Barnet erövrar gradvis språket i samspel med sin omgivning. Denna erövring kallas på engelska emergent literacy. Med detta menas att barnet, via sina möten med olika texter i olika sammanhang, i förlängningen kommer att utveckla sin läs- och skrivförmåga. Enligt forskaren Carina Fast är ett tidigt steg i barnens skriftspråkliga utveckling att de kan känna igen bilder och symboler som de till exempel möter i bilderböcker.

Vidare lär sig barnen nya ord och språkets uppbyggnad när de lyssnar till berättelser.

Viktigt att skapa stimulerande läsmiljöer i förskolan

Barns språkutveckling underlättas om de får möta högläsning i sin närmiljö och får möjlighet att samtala om böckernas innehåll med vuxna se t. Brice Heath Forskning om läsning i hemmet har nämligen visat att det finns ett tydligt samband mellan barns läsförmåga och tillgång till böcker i hemmet. Därtill spelar vuxnas erfarenheter av och attityder till läsning stor roll se t.

Roberts et al.

Högläsning och samtal om text i förskolan

Alla barn växer dock inte upp med böcker i sin hemmiljö eller med vuxna som läsande förebilder. Eftersom barn med liten vana av att läsa hemma också tenderar att välja bort läsning till förmån för andra aktiviteter på förskolan, finns risken att deras skriftspråkliga utveckling går långsammare än för andra barn se t. Svensson Förskolans pedagoger bör därför utforma sin verksamhet som ett komplement till de hem där läsning sällan förekommer, och väcka jobba med läs och skriv förskolan fånga upp alla barns nyfikenhet och intresse för skriftspråket, för att förbereda dem inför skolans krav på skriftspråkliga förmågor.

I många förskolor arbetar man hängivet med litteratur som bas. I en rapport från Skolinspektionen från beskrivs högläsning som en vanligt förekommande aktivitet på förskolor och som en grundläggande del i förskolornas arbete. Däremot kan syftet med aktiviteten variera. Det är inte ovanligt att högläsning används som ett tidsfördriv. I en undersökning av Ulla Damber, Jan Nilsson och Camilla Ohlsson från framgår det att läsning oftast förekommer som en del av temaarbete eller som läsvila.

Enbart vid temaarbeten följs högläsningen upp av pedagogiskt planerade aktiviteter som syftar till att ge barnen kunskap om omvärlden och språket. Läsvilan däremot är en rutinaktivitet som ofta initieras av pedagogerna i disciplinerande syfte, exempelvis för att barnen ska varva ned och vila, eller för att pedagoger ska kunna frigöras till andra arbetsuppgifter, menar forskarna.

Pedagoger kan med relativt enkla medel främja barns intresse för läsning anser den brittiske forskaren Michael Lockwood.

Läsa bok barn gratis Läslyftet i förskolan handlar om att utveckla undervisningen gällande den tidiga språk, läs- och skrivutvecklingen hos alla barn i förskolan.

Läroplanen för förskolan Förskolans läroplan (Skolverket ) är ett av de styrdokument som förskolan ska arbeta med.

Läs högt för dina barn så får de ett rejält försprång Resultaten visar även att det är viktigt att miljön är inbjudande med gott om tillgängligt material, men också att förskollärarnas kompetens och medvetenhet är betydelsefulla för att barn ska utveckla sin läs- och skrivförmåga i förskolan.

Litteracitet betyder I berättelserna beskriver de hur de arbetar med läs- och skrivaktiviteter, vad som uppmuntrar till aktiviteterna samt vad som kan upplevas som hinder.

Det handlar om att medvetet skapa en läsmiljö som signalerar att läs- och skrivhandlingar är värdefulla. Linda Gambrell som forskar om läsning och motivation menar att det viktigaste är att barn ges möjligheter till att vara delaktiga i dialog och samspel om texten. Det kan jobba med läs och skriv förskolan till barns motivation på många sätt: kommentarer om det lästa kan väcka nya tankar och skapa nyfikenhet hos barnet, barnet kan lära sig av andra barns språkliga framsteg samt sina egna, och härigenom stärka självförtroendet.

Att läsningen sker i grupp ger effekter som på ett naturligt sätt ökar barns engagemang och intresse för läsning. Forskarna Ulla Damber och Jan Nilsson har noterat att barn ofta vill skapa egna aktiviteter och kreativa lekar i anslutning till högläsningen, och anser att förskolans pedagoger kan göra mer för att främja dessa. En förutsättning är att det finns en given läsplats samt god tillgång till intressant läsmaterial som är placerat inom räckhåll för barnen.

Lika viktigt är de vuxnas engagemang. Om högläsning görs till ett populärt inslag i vardagen som kopplas till varierade läs- och skrivutforskande samtal, lekar och språkövningar, kan barns läsupplevelser bli mer lustfyllda och lärorika. Frances Hultgren och Monica Johansson har sammanfattat några kriterier som enligt forskning inom området kännetecknar en stimulerande läsmiljö.

Dessa kriterier är att läsmiljön ska vara textrik, språkrik, kunskapsrik, kommunikativ, och samverkansstark. Med textrik och språkrik menas att det är en miljö där text finns tillgänglig och värderas högt av alla, och där barn uppmuntras till interaktion och samtal om texter av olika slag.

Litteracitet i förskolan

Med kunskapsrik och kommunikativ menas att barns kommunikation och egna kunskapssökande nyfikenhet på omvärlden stimuleras i miljön, exempelvis via lek, drama och andra kroppsliga och skapande aktiviteter. Med en samverkansstark miljö avses samverkan med hem och bibliotek. Förskolans samverkan med hemmet är viktig för att hela den språkliga miljön som omger barnet ska stöttas.

Förskolan kan exempelvis uppmuntra föräldrarna att fånga upp och utveckla barnens intresse för skriftspråket i hemmet.