Fraktur på underbenet
Fraktur på någondera av underbenen uppkommer oftast efter trauma.
Brutet underben - 1177
Vanligast är diafysära 1 De långa rörbenens mellandel mellan ändarna på benet. Vid de fall man på röntgenbilderna kan se eller misstänka att en fraktur även involverar någondera av knä- eller fotleden bör en datortomografi CT komplettera diagnostiken. Frakturer i tibiadiafysen skenbenet hör till vanliga skador i underbenet i samband med högenergi trauma.
Dessa skador ses oftast hos unga vid skador under idrott, kampsporter, utförsåkning med skidor, trafikolyckor, mm. Frakturer i underbenet kan vara tvärgåendesnedaspiralfrakturer samt splittrad fraktur med flertalet benfragment. Skenbensfrakturer Crus-fraktur fixeras för att läkningen skall bli fullgod så att inte skadan påverkar den framtida gången.
OrtJour.se - Ortopedkliniken ViN
Enklare stabila frakturer kan behandlas konservativt med enbart gips som då får sitta på i ca. Annan behandling är med osteosyntet 2 Öppen kirurgi med märgspikning, platta och skruvar som ger en intern reponering och fixering. Denna behandling göres vid fragmenterad fraktur, lednära fraktur, öppen blödande fraktur samt beroende på patientens ålder.
Val av syntetmaterial ska göra frakturen så stabil som möjligt. Instabil fraktur där såväl skenbenet som vadbenet har frakturer kan behöva [ märgspikas ] för stabilisering av underbenet. Det blir ofta även en skada på vadbenet i samband med en tibiafraktur. Frakturer fraktur på underbenet på vadbenet åtgärdas oftast ej då detta ben inte har den kroppstyngdinvolverar knä- eller fotled så som skenbenet.
Stressfrakturer förekommer i dessa ben där lokalisation i skenbenet är vanligast. Mer vanligt fraktur på underbenet stressfrakturer är dock i foten. Stressfraktur kommer av onormal hög belastning, långvarig belastning marchfrakturlängre felställning av fötterna, benlängsskillnad, mm. Utröna orsaken till stressfraktur ingår i utredningen där vanlig behandling består av vila och inriktad träning.
Diagnostiken är initialt klinisk men om utebliven förbättring göres initialt i utredningen en konventionell röntgen. Stressfraktur kan ses med konventionell röntgen där man ofta ser en kortikal förtjockning. Kan man ej ställa en säker diagnos med ledning av enbart konventionell röntgen kan en undersökning med magnetkamera MR vara indikerad efter några dagar. Med MR ses då ev. Det finns ett flertal differentiala 3 Olika sjukdomar som har liknande symtom eller bilddiagnostik.
Stressfraktur - Netdoktor
Kortikal förtjockning ses förutom vid stressfrakturer även vid osteromyelit, benigna samt maligna bentumörer, venösa insufficiens, metsstaser, mm. Bentumörer såväl maligna som benigna ger ofta symtom som värk lokaliserad fraktur på underbenet förändringen eller en utifrån k ännbar benförändring. Vid dessa misstankar ska en initial konventionell röntgen göras omgående.
Vid oklara men synbara fynd ska en utredning påbörjas. Uteblivna fynd i röntgenbilden följs oftast upp om besvären kvarstår efter en längre tid månader. Maligna benförändringar utgöres oftast av sarkom som uppkommer i kroppens stödjevävnad som utgöres av bindväv, muskler och skelettet. Man räknar med att ca. Benigna skelett tumörer kan vara enkel bencystaekondromkondroblastommfl.
Dessa benigna tumörer kan ha en såväl aggressiv som långsam tillväxt. Den största risken med benigna bentumörer är den lokala bendestruktion den skapar med risk för frakturer i området. Oftast ser man dessa i rörbenen eller dess ändar. Större benöar kan även vara en osäker faktor för den radiologiska diagnostiken "fraktur på underbenet" man måste kunna särskilja denna benigna defekt från annan malignitet i skelettet.
Scinigrafi visar inget upptag vid en benö så som det gör vid andra typer av maligna benförändringar eller metastaser. Röntgen av underbenet göres liggande. Vid röntgen av underbenet tages 2 bilder. En frontal — och en sidobild. Man måste få med såväl knä- som fotleden på bilderna då en proximal eller distal tibiafraktur även kan involvera dessa ledytor. Underbenet består av 2 långa rörben, skenbenet tibia och vadbenet fibula.
Skenbenet, som är trekantigt i genomskärning, är kroppens näst längsta ben. Av dessa två underben är det kraftigare skenbenet som till stora delar bär upp hela kroppstyngden. Skenbenet är inte ett runt ben så som de flesta andra rörbenen i kroppen utan har ett trekantigt utseende i tvärsnitt.