Kuba krisen liknande händelse
Kubakrisen var en 13 dagar lång konfrontation i oktober mellan USA och Sovjetunionen om sovjetiska ballistiska robotar utplacerade på Kuba. Efter att USA upptäckt dessa missiler inledde landet en militärblockad mot Kuba som ledde till flera incidenter som var nära att utlösa ett tredje världskrig. Krisen löstes slutligen genom en överenskommelse där Sovjetunionen offentligt drog tillbaka sina kärnvapen medan USA i hemlighet avvecklade sina kärnvapenrobotar i Turkietden Heta linjen mellan Washington och Moskva etablerades och ett avtal om att minska kärnvapenprov undertecknades.
Historikern Arthur M. Schlesinger, Jr. På konferenserna i Potsdam och Jalta hade andra världskrigets segermakter däribland de nya supermakterna Sovjetunionen och USA träffats och bedyrat att skapa en bättre värld. Istället inleddes snart en kapplöpning om vem som hade flest kärnvapen. Vapnet hade introducerats i början av kalla kriget och båda supermakterna hotade världen med total förintelse ifall en direkt konflikt dem emellan skulle äga rum.
Eftersom denna konfrontation var otänkbar i de allra kuba krisen liknande händelse ögon utkämpades kalla kriget på andra områden där de två ideologiskt motsatta maktblocken försökte att flytta fram sina positioner. Här spelade Berlin och Tyskland som båda hade delats upp i fyra ockupationszoner en viktig roll, men även tredje världen, som Latinamerika, hamnade snabbt i fokus.
Kubakrisen: Historia - SO-rummet
Kuba hade blivit självständigt från Spanien år men USA hade fortfarande ett stort inflytande eftersom Förenta staterna var öns viktigaste handelspartner och hade dessutom investerat mycket pengar i landets sockerindustri. På talet kontrollerade företag från USA stora delar av Kubas ekonomi. Trots att den karibiska ön hade blivit självständig hade US-amerikanska marinsoldater varit kvar på ön fram till Diktatorn Gerardo Machado hade kuba krisen liknande händelse landet sedan men tvingades bort år av exilkubaner, däribland den USA-stödde överbefälhavaren Fulgencio Batista som tog makten och som valdes till president När han förlorade valet mot Ramòn Grau som efter valet etablerade en brutal diktatur flydde Batista landet men återtog makten i en kupp Juridikstudenten Fidel Castro engagerade sig sedan slutet av talet mot de diktatoriska förhållandena på Kuba.
När han vann mer och mer gehör för sina idéer fick han också allt farligare fiender och började beväpna sig men efter ett misslyckat anfall mot Moncada-kasernerna gick Castro och hans anhängare i exil i Mexiko där de byggde upp en ny grupp med syfte att genomföra en revolution på Kuba. Che Guevara och Raul Castro Fidels bror anslöt sig till kommunisterna.
I november avseglade Castro med drygt 80 anhängare och landsteg i Kuba den 2 december Batista ägnade sig alltmer åt tortyr och mord mot oppositionen medan revolutionärernas popularitet ökade stadigt, även militären var splittrad.
Historien om Kubakrisen 1962
Diktatorn flydde på nyårsafton och Castro höll sitt segertal några dagar senare. Castro och revolutionen var mycket populära även i USA på grund av Batistas korrupta styre och maffians inflytande, men på grund av att Castro förstatligade olika bolag råkade Kubas regering mer och mer i konflikt med USA:s regering. I fortsättningen minskade USA sin handel med Kuba, först vägrade man att köpa socker som producerades på ön och sedan slutade man att sälja olja till landet.
I gengäld började Sovjet att köpa kubanskt socker och de socialistiska länderna började sälja olja till Castro. De US-amerikanska oljeföretagen på Kuba vägrade dock att bearbeta den råolja kuba krisen liknande händelse regeringen hade köpt in vilket Castro bemötte genom att förstatliga företagen. Våren hade USA:s president Eisenhower gett grönt ljus för både öppna och hemliga aktiviteter mot Kuba, på hösten bestämdes att CIA skulle bygga upp en 1 man stark gerillastyrka i Guatemala.
Kennedy och republikanernas Richard Nixonvar överens om. CIA:s plan på en landstigning fick principiellt Kennedys godkännande men han ville dölja Förenta staternas inblandning så mycket som möjligt. Därför vägrade Kennedy att ge invasionsstyrkan direkt militärt stöd. Den 1 man starka styrkan, som bestod av Exilkubaner, landsteg i Playa Girón Grisbukten den 17 april men utan stöd från USA var de chanslösa mot den överlägsna kubanska armén och efter tre dagar var striderna över.
Efter den misslyckade invasionen letade USA:s regering efter andra sätt att få bort Castro. Maffians motiv var att de hade blivit av med sina vinstbringande kasinon på Kuba efter revolutionen på ön. Händelserna "kuba krisen liknande händelse" Grisbukten ledde till att Castro förklarade att Kuba var socialistiskt och den karibiska ön intensifierade sina band med Sovjetunionen som gav det lilla landet ett starkare militärt stöd.
Kubakrisen – Wikipedia
Denna övertygelse blev en viktig orsak till att Castro instämde i planen att placera kärnvapenrobotar på Kuba. Sovjetunionens ledare Nikita Chrusjtjov var övertygad om att den sovjetiska formen av kommunism skulle ge människorna ett bra liv och att det därför var viktigt att bevara systemet. Att visa svaghet, befarade Chrusjtjov, hade inneburit risken att bli attackerad av USA och hade därmed omintetgjort drömmen om ett bättre liv för människorna i Sovjet.
Därför var det viktigt för honom att visa styrka utåt.
Landet hade fortfarande inte återhämtat sig från andra världskriget och var omringat av US-amerikanska militärbaser. Under valrörelsen hade John F. Kennedy påstått att det fanns en sovjetisk överlägsenhet när det gäller kärnvapen.
primära Meny
Ändå initierades en långtgående upprustning av USA:s strategiska kärnvapen som även innebar att stationera medeldistansrobotar av typen PGM Jupiter i Italien och Turkiet. När USA stationerade kärnvapenrobotar i Turkiet våren utgjorde detta utifrån ett sovjetiskt perspektiv ett hot mot den egna säkerheten eftersom missilerna på bara några minuter kunde förstöra Kiev, Minsk och Moskva.
I slutet av maj åkte en sovjetisk delegation till Havanna för att diskutera förslaget med Kubas regering och i juni accepterades fördraget som innebar att kärnvapenrobotar skulle placeras på Kuba. Därmed kunde Operation Anadyr verkställas som hade fått sitt namn från en flod i Sibirien vilket skulle ge intrycket att operationen handlade om aktiviteter i nordöstra Sovjetunionen.
De första robotarna anlände i början av september, drygt en månad senare hade hela frakten nått den karibiska ön.